Jag kan meddela att det inte blir någon team sprint för mig imorgon. Vaknade upp idag med lite svullen hals och ett ömmande öra, som gör att mina drömmar krossas totalt.

Har inte varit så pigg som jag hoppas på under det här mästerskapet, men inte riktigt vetat vad det är för fel på mig. Efter sprinten fick jag ordinerat antibiotika för att slå ut ev konstigheter och checkat av med läkare som undersökt mig dagligen för att säkra att jag inte skulle bära på något som smittade övriga truppen. Och allt har känts okay, lite segare än vanligt bara.

Men nu i morse när jag vaknade så var det inte någon fundering mer. Efter en undersökning av vår doktor kom vi fram till att jag har en liten förkylning som satt sig i halsen och örat. Den har gjort att jag nu flyttat ut från OS-byn och in i ”sjukhuset”, där jag i alla fall har Modin att leka med.

Kan inte beskriva med ord mina känslor just nu och med gråten och besvikelsen ständigt i huvudet så försöker jag ändå se allt på ett bra sätt – även om det är mycket svårt. Det här är idrott och ibland blir man sjuk. Jag blir nästan aldrig sjuk, och så blev jag det under ett OS.  Men alla blir sjuka, så är det bara, och jag kommer igen – var så säker!

Skönt att veta vad det var som var fel på mig i alla fall och att jag hade nå skit i kroppen som sänkte mig.

Men det ska mer för att knäcka mig och jag gläds så över våra andra svenska åkare som åker bra. Ska heja fram dom så gott jag kan på morgondagens tävling.

Tack för allt ert stöd! Det behövs och det värmer.

Nu ska jag bryta ihop ett tag till, sen så vänder det.

/Emil

Du kan följa svar via RSS 2.0 flödet. Du kan hoppa till slutet för att kommentera.